Vätskemyten i ett nytt perspektiv
Att det idag finns vattenflaskor på kontorsbord, i träningshallar och i undervisningssalar är ingen nyhet. För många yngre är det en självklarhet för så har det alltid varit. Många anser att det är viktigt att dricka eftersom vätskebrist tenderar till att sänka prestationsförmågan. Vissa dricker även för att det minskar hungern eller i tron att det på något sätt skulle öka förbränningen.
Hur kommer det sig att vi idag dricker på alla möjliga platser som vi uppenbarligen inte gjorde förr i tiden? Hur klarade vi vätskebristen då? Hur gick det med vår ämnesomsättning? Gick vi omkring och var törstiga då kan man undra.
Jag var själv i USA den gång när jag först funderade över lämpligheten i att dricka vatten under motionsträning. På Jane Fondas Workout infördes nämligen en ny regel som sa att alla instruktörer skulle dricka vatten under lektionerna. Själv var jag van att fylla på med vätska under träning men som regel bara under mycket krävande träning på två timmar. Jag tyckte inte om den nya regeln men nu var det ju så att det kommit in en sponsor i bilden – Evian Water och så var det med det. Vi var helt enkelt tvugna att göra reklam för vattnet.
I samma veva var Branding ett nytt begrepp i den affärsvärldens nya baby ”varumärkesbyggande”. Det tog inte lång tid innan en inovativ man kom på att man kunde tillverka plastflaskor för vattnet och samtidigt sätta sin logotype på flaskan. Gratis marknadsföring av alla som bar omkring på sina flaskor med andra ord.
Sedan kom artikeln som skrev om krånglig fysiologi som sa att ”människan behöver i genomsnitt 2,4 liter vätska per dygn” till det betydligt enklare ”varje människa behöver minst 2,5 liter vatten per dag”. Hmmmm? Och hur var det med den där prestationssänkningen som inträder vid vätskebrist? Den procentuella försämring som sker utgår från maximal prestation (baserat på idrottsforskning). Hur många motionärer ligger i närheten av maximal prestation kan man undra?
Människokroppen trivs med homeostas, yin och yang eller vad man nu vill kalla det. Underskott är lika illa som överskott och så även med vatten. När vi idag ser följdeffekter från för mycket vatten (inkontinens, sömnsvårigheter, låga saltkoncentrationer…) ja då får vi en ny yrkeskår – ureoterapeuter.
Är det inte dags att se närmare på de psykologiska faktorer som styr vattendrickandet? Hur många som dricker för att undvika att äta? Att reglera sin vikt genom att dricka istället för att äta är att bita sig själv i svansen. Beteendet att alltid stoppa något i munnen finns fortfarande kvar.
Så var det då en liten färsk nyhet från krönikören Lars Berge som skriver ”När Madonna sög av en Evianflaska …blev flaskvattnet en lika viktig statuspryl som någonsin en handväska från Gucci”.
Suck…
- Läsvärt