Stresshantering – egenvÃ¥rd vid stress kan indelas i kropp, själ, livsstil och miljö.
Stresshantering med inriktning på kroppen handlar om att ersätta den så kallade stressresponsen med en avspänningsrespons. Det finns en mängd olika tekniker som aktiverar avspänningsresponsen i kroppen. Österländska behandlingsformer såsom yoga, qi gong, taiji och meditation, liksom avslappningsövningar, träning i kroppskännedom och massage är effektiva för detta ändamål.

Även vanlig motion, i synnerhet konditionsträning, t ex löpning, cykling, simning är avstressande. Det är emellertid viktigt att tänka pÃ¥ att man tränar pÃ¥ ett lustfyllt sätt och inte tar ut sig för mycket. En viktig del av att förebygga stress är att bli medveten om när kroppen signalerar att man börjar bli överansträngd och att ge sig tid att vila. Fysisk träning kan men behöver inte alltid vara bra med andra ord. När man tömt sig själv pÃ¥ energi och lust blir energikrävande träning nedbrytande. För att Ã¥terfÃ¥ energi behövs det som är grunden för all prestationsförbättring nämligen kvalitativ vila. Bra mat och sömn är stommen. Man bör även klä sig efter klimatet och inte bli nedkyld eller överhettad heller för den delen. Vila sÃ¥väl fysiskt som psykiskt är grunden för Ã¥terhämtning och det kan mÃ¥nga gÃ¥nger handla om att fÃ¥ lite egen tid att ta hand om sig själv varje dag.Â
Stressrelaterad ohälsa Stress uppkommer när vi ställs inför en utmaning eller ett hot. I en sÃ¥dan situation sker en rad olika fysiologiska reaktioner som gör att vi kan hantera den uppkomna situationen pÃ¥ ett bra sätt. Stress är sÃ¥ledes en adaptiv respons som gör oss mer lämpade att klara av kritiska situationer. Men om en stressreaktion pÃ¥gÃ¥r under lÃ¥ng tid – och individen inte fÃ¥r möjlighet att Ã¥terhämta sig – är risken för stressrelaterad ohälsa stor. Vid lÃ¥ngvarig konstant överbelastning uppstÃ¥r till slut en stresskollaps, som leder till förändringar i det centrala nervsystemet och störningar i kroppens regleringssystem, vilket kan resultera i lÃ¥ngvarig fysisk och psykisk ohälsa.

Uppkomstmekanismer Stressrelaterad ohälsa uppstår i samspelet mellan individ och omgivning och är resultatet av en utdragen period av obalans mellan krav och resurser. Denna obalans kan både vara ett uttryck för sårbarhet hos individen och svåra livsomständigheter. Att tillhöra en utsatt grupp i samhället, ha problem i familjen och bristande socialt stöd utgör riskfaktorer för stressjukdom. Likaså har problem i arbetslivet, såsom för höga krav och litet inflytande visat sig hänga ihop med stressrelaterad ohälsa. Till de individuella riskfaktorerna för uppkomsten av skadlig stress hör en hög grad av perfektionism och föreställningen att man alltid måste vara andra till lags. Ett stort engagemang i arbetet är en annan riskfaktor – man måste brinna för att bli utbränd. Individens copingförmåga ¬- det vill säga dennes förmåga att i tanke och handling bemästra, minska eller lära sig leva med effekterna av stressande situationer – avgör stresskänsligheten i olika situationer.
Stressrelaterade sjukdomar  Bland de sjukdomar som sätts i samband med mycket stark och / eller långvarig stress återfinns fibromyalgi, hjärt-kärlsjukdom, posttraumatiskt stressyndrom, kroniskt trötthetssyndrom och utmattningssyndrom. Begreppet utbrändhet nämns också i detta sammanhang. Termen har blivit kritiserad eftersom den leder tankarna till en slutpunkt varifrån man inte kan återhämta sig, vilket i de flesta fall inte stämmer.
Symptom De symptom som uppträder efter ett stressammanbrott kan delas in i somatiska (kroppsliga), kognitiva (tankemässiga) och affektiva (känslomässiga) symptom. Ett av de mest framträdande kroppsliga symptomen är trötthet. Denna trötthet upplevs som mycket djup och den försvinner inte med vila. Sömnbehovet blir större än normalt men individen kan samtidigt få en störd sömn med insomningsproblem och tidiga uppvaknanden. Till de kroppsliga symptomen hör även ökad smärtkänslighet och problem med infektioner, mag-tarmfunktionen och muskelspänningar. De kognitiva svårigheterna handlar om minnes-, koncentrations-, och uppmärksamhetsstörningar, samt förvrängningar i perceptionen med tunnelseende och överkänslighet för ljud och ljus. Även högre intellektuella funktioner kan försämras, vilket påverkar det logiska tänkandet. Till de affektiva symptomen hör en hög stresskänslighet med åtföljande ångest och irritabilitet. Känslolivet tenderar att bli mer labilt. Upplevelser av nedstämdhet är också vanliga.
Tyckte du att det här var intressant? Något som det vore roligt att arbeta med? Då är högskoleutbilningens år 2 något för dig! Här lär du dig coacha inom stresshantering utöver allt annat du lär dig inom coachning naturligtvis.